darksideofthesun.blogg.se

Dark side of the sun del 2

Dark side of the sun del 2.
 
Liz
"Ehm, jag ska nog gå nu, men vi syns väl?", sade Bill, vände sig om och gick mot dörren. Liz tackade för att han erbjöd sig själv att följa med henne och de sa hejdå.
Bill öppnade dörren och gick ut. Man hörde hur han gick nerför utetrappen och sedan sparkade till några stenar. Liz drog av sig sina högklackade skor och såg stora skavsår. Hon hann inte gå halva vägen uppför trappan innan hennes mamma Anja hejdade henne.
"Vem var det där?", frågade hon. Liz satte sig på femte trappsteget. Hon ryckte på axlarna.
"Ingen, han följde bara med mig hem", sade hon och sprang uppför trappen. Liz hörde hur alla hennes syskon snarkade lugnt inne i sina sovrum. Hon gick in på sitt rum och stängde dörren efter sig.
Hon lade sig ner platt i sängen, ställde väckarklockan på sex och försökte somna. 
 
Bill
När Bill mötte killarna stod de fortfarande utanför ingången. Tom brast i skratt och Gustav och Georg drog på munnen.
"Nå, hur gick det?", frågade Tom och klappade Bill på axeln när han kom närmare. Bill log ett halvt leende och ryckte på axlarna.
"Well, sådär", sade han. De fyra killarna gick mot dörren och till sina hotellrum.
"Men, du har väl hennes nummer iallafall?", frågade Tom medans de ställde sig i hissen.
"Eh.. Nej..". Tom suckade, stort. 
 
Liz
När hon vaknade på morgonen var klockan halvåtta. Liz kände hur paniken spred sig i kroppen och hon rusade omkring i huset som en höna.
Hon sprang ner till köket där hela familjen var samlad. 
"Godmorgon Elizabeth! Ska inte du vara på cafét idag?", frågade hennes mamma. Liz tog bröd och plockade fram smöret.
"Jo! Men jag har försovit mig", sade Liz och sprang mot hallen med sin smörgås i munnen. Hon tog tag i sina svarta converse och satte på sig dem. 
"Hejdå!", skrek Liz och gick ut genom dörren. Hon strosade nerför utetrappan och mot den gråa volvon. Hon öppnade bildörren och satte sig.
Nyckeln satt i, nu var det bara att gasa, och hon älskade att köra. Hon känner sig fri.
 
När hon väl var framme parkerade hon och steg ut bilen, låste och gick iväg mot cafét där hon jobbar. Hennes chef, Susanna skulle inte vara på det mest glada humöret när hon såg Liz stiga in genom dörren.
"Liz!", utrbrast hon. "Var har du varit!?".
"Förlåt mig Susanna, jag försvov mig"
"Jahaja, men det är lugnt. Ta på dig förklädet och börja jobba nu", sade Susanna och gav Liz ett leende. Hon ställde sig bakom kassan, som vanligt medans Susanna gick in i köket.
Det var redan fem personer där inne, även om de öppnade för någon halvtimme sedan. Egentligen brukade det inte komma så mycket folk, men idag kände hon att det skulle bli stressigt.



Kommentera inlägget här, Tack!:



Namn eller anonym?:
Kom ihåg mig?

E-postadress om du så vill: (publiceras ej)

URL/Bloggadress om du har en blogg:

Kommentar:

Trackback